Roman om spanska inbördeskriget

Lägg till bildtext

Att skjuta hästar, av Kjell Eriksson, är en vacker och samtidigt grym roman om en svensk arbetare som på 30-talet åkte till Spanien för att kämpa för demokratin mot Francos trupper, som understöddes av Mussolini och Hitler. Kriget är allt annat än vackert, ett helvete, men Kjell Eriksson lyckas ändå skildra livet, människorna, naturen och motståndet mot fascisterna med mjuka, känsliga fingrar. Dessutom en lärorik skildring av hur en försvagad front mot fascisterna gav fritt spelrum för Franco och Hitler. Spännande, och med stor kärlek och kunskap, berättat via den uppländske kommunisten Alfons, eller Alfonso, Andersson och hans dagböcker.

Viktigt läsa böcker när dumheten breder ut sig

ETC, Sundsvallstidningen, hade i sin veckoutgåva 21 augusti en stor (många fina bilder också) artikel om Årets arbetsplatsbibliotek, som är arbetsplatsbiblioteket på Kubal i Sundsvall. Jag hade intervjuat Hans Uhlin, som är en av de som ansvarar för biblioteket. Artikeln finns inte på nätet, men jag lägger här ut min slutversion, som sedan blev något förkortad i tidningen.

Viktigt läsa böcker när dumheten breder ut sig

Årets arbetsplatsbibliotek finns i Sundsvall, på Kubal. Utnämnda av ABF och LO-förbunden. Fler läsande arbetare ska motverka ökande klassklyftor.

-        Nu ska vi ta hit Leif G W Persson, säger Göran Uhlin, biblioteksansvarig fabriksarbetare.

Jag cyklar under den nybyggda bron för att ta mig till Kubals aluminiumfabrik vid stadens södra infart. Fabriksarbetaren Göran Uhlin möter mig vid entrén till Kubal. Göran Uhlin är en av de ansvariga för det bibliotek som av ABF och LO-förbunden utsetts till Årets arbetsplatsbibliotek.

-        Priset var en glad överraskning. Vi får pengar att köpa böcker för och för att få hit en författare, säger Göran Uhlin.

Kubal ägs av ett ryskt bolag och styrs av en italiensk vd. Bland fabrikens 450 anställda finns 13 nationaliteter representerade och det märks i bibliotekshyllorna. Här finns Tusen och en natt på persiska, Arto Paasilinna på finska och Da Vincikoden på kurdiska.

I en tid som nu, när klassklyftorna ökar, ökar också skillnaderna i läsandet. Läsandet minskar bland LO:s medlemmar, framför allt bland männen. Och det går ofta vidare till barnen.

Göran Uhlin berättar att biblioteket bara funnits i fyra, fem år. Fast det fanns också ett långt tidigare, men det hade lagts ner.

-        Det var Eivor Schultz på ABF som tyckte att vi skulle skaffa ett större bibliotek. Studiekommittén, som jag är med i, nappade på idén och vi sökte bidrag från Statens Kulturråd, som gav oss en startpeng. Dessutom så fick vi bra sponsring från både företaget och det lokala facket, säger han.

Nu är hyllorna välfyllda. Studiekommittén får pengar varje år från både företaget och fackklubben och de får även ta emot böcker från arbetskamrater. Göran och andra köper böcker antingen från Fyndlagret eller från bokhandlaren inne i stan. Mest pocket. En del ljudböcker men intresset för dem är inte så stort här.

För att öka intresset för biblioteket arrangeras boklotterier bland dem som lånar böcker. Informationen om boklotteri och tips om böcker hamnar på anslagstavlor och kylskåpsdörrar men också på intranätet och på Facebook.

-        Nu ska vi lotta ut en bok av journalisten Johan Mikaelsson, När de dödar journalister. Författaren är från Timrå och det var en släkting till honom som jobbar här som tipsade om den, säger Göran Uhlin.

Deckare och historiska böcker, biografier, är mest populära. Böcker av Karl-Ove Knausgård samsas med Stora boken om öl. Arbetarskrivaren Maria Hamberg med deckarförfattaren Jo Nesbø och resehandböcker. Vibeke Olssons historiska böcker om Bricken och arbetarna på sågverket i Svartvik, inte långt från Kubal, finns här, liksom en avdelning för barnböcker. När Göran berättar om sina egna favoriter blir det lokalpatriotiskt: Kristina Sandbergs trilogi, Therese Söderlinds Vägen mot Bålberget och P-O Enqvist nämner han direkt.

Inte långt från biblioteket ligger också IF Metalls klubblokal. Där träffar vi på Robert Sundin, som är styrelseledamot. Läsandet har ökat bland medlemmarna och fackklubben ser engagemanget i biblioteket som ett folkbildande uppdrag.

-        Det är bra att vi har böcker här. Det är inte så vanligt annars att industriarbetare tar sig in till biblioteket, säger Robert Sundin och Göran Uhlin fyller i:

-        Kultur berikar människan, förklarar han. Jag tror att man blir en bättre människa, får större insikter, när man läser. Det är viktigt i en tid när annars dumheten breder ut sig. Man blir mera vidsynt. Jag skulle tro att få av SD:s väljare läser särskilt många böcker, säger Robert Sundin.

Nu hoppas Göran Uhlin att utmärkelsen som Årets arbetsplatsbibliotek ska hjälpa till att få ännu fler att hitta dit, framför allt ungdomar.

-        Den författare vi ska försöka få hit är Leif G W Persson. Alla känner till honom. Då kanske vi kan locka ännu fler hit, säger Göran, innan han får vakten att släppa ut mig.

-        Ni kanske ska försöka få hit Zlatan, tipsar jag.

-        Jo, vi har hans bok, men att få honom hit, det går nog inte, svarar Göran innan grinden stängs bakom mig.

När jag cyklar tillbaka under bron kommer jag på att jag glömde fråga om antalet böcker. Tänker på hyllan med utländska böcker och gissar på tusen och en bok. Senare får jag veta: närmare två. Två tusen böcker för att läsande arbetare ska medverka till att stoppa de ökande klassklyftorna i samhället.

Åke Johansson

Tal/dikt om läsande vid Sundsvalls Kommunfullmäktige

Vid kommunfullmäktiges sammanträde i Sundsvall 27 april var det en allmänpolitisk debatt. Jag ska inte recensera inläggen där utan på allmän begäran, nåja från två personer i alla fall, så publicerar jag här mitt eget inlägg, som handlade om hur den nyliberala politiken lett till ökade klyftor i samhället liksom till en ökad segregation inom skolvärlden.
Inlägget mötte ingen större diskussion, men det uppmärksammades ändå. Eftersom jag läste inlägget delvis som en dikt:

Ordförande, ledamöter

David Ericsson med sin nya bok
på arbetsplatsbiblioteket SJ Sundsvall

Jag önskar fler böcker

Jag önskar fler böcker att läsa för barnen

Jag önskar mer plats för läsande i läroplanen

Jag önskar att fler pappor läser för sina smågrabbar

att de förstår vilken framtid dem annars drabbar

Jag önskar att skolorna har bibliotekarier och bibliotek

som visar vägen till nya världar och till ordens lek

Jag har fått lära mig att läsandet bär demokratin rentav

Att den som inte förstår det han eller hon läser

är maktlös, har svårt att ställa krav,

svårt förstå historia och samtid, svårt att äga språkets trollstav

Allt detta vi alla med säkerhet vet

Men vi lever i en annan verklighet

För var sjätte elev saknar ett bibliotek på sin skola

och de flesta friskolor saknar anledning känna sig coola

Att tillåta vinst men spara på bibliotek är ren dumhet

Ordförande, ledamöter,

Tillgång till språket är en klassfråga, och jag önskar att alla skolbarn i Sundsvall får gå i likvärdiga skolor och får tillgång till ett riktigt skolbibliotek med en utbildad bibliotekarie, för mitt och ditt språks gränser är vår världs gränser.

I takt med de ökade klyftorna i samhället och den ökade segregationen i skolorna, inte minst pga det ökade vinstintresset och det fria skolvalet, har också klyftorna ökat när det gäller läsande. Detta har vi kunnat se i många rapporter.

Jag är glad att Sundsvall har en bra kulturskola och glad över att kommunen nu, tillsammans med biblioteket, startat ett arbete för att utveckla skolbiblioteken i Sundsvalls skolor. Att satsa på kultur, och inte minst läsandet, i skolan är i högsta grad en hållbar framtidsinvestering.

Uppläst i samband med den allmänpolitiska debatten i Sundsvalls kommunfullmäktige 27 april. Kan avlyssnas via webben, http://play.quickchannel.com/Qc/create/mainshow.asp?play=7448, tyvärr är mitt inlägg långt bak och det tycks inte gå att spola fram.

Eldina Melez, som är en vaken och engagerad studieorganisatör för Seko på SJ i Ånge, ordnade nyligen en pensionsutbildning för järnvägare. Det kom ett gäng intresserade, de flesta äldre och på väg in i pensionärstillvaron, men även en del yngre. En kunnig professionell pensionsutbildare från Pensionsmyndigheten kom och pratade och visade bilder om främst inkomstpensionen, den nedre delen i pensionstriangeln. Jag tror han skulle vara där i en timme, men han blev kvar närmare två timmar, eftersom Sekomedlemmarna var så på hugget med frågor och inlägg.
Dessutom medverkade jag och pratade om dels tjänstepensionen, som är av två sorter, beroende på när vi anställts, och dels om den politiska sidan av pensionssystemet. Systemet gynnar fr a fondförvaltarna. Pensionsmyndigheten säger att du ska se till att vara anställd på ett företag med kollektivavtal och se till att vi för premiepensionen väljer fonder med låg avgift. Men det är också viktigt att se till att samhället driver en politik som inte accepterar 8 % arbetslöshet. Av många skäl. Ett är att färre i arbete betyder lägre pension, både för den arbetslöse och för pensionären. Dessutom behöver vi ställa krav på ändringar i pensionssystemet så att inte kvinnor missgynnas som idag då sju av tio av Kommunals kvinnliga medlemmar bara får ut garantipensionen på 8 000 kr ca. Premiepensionerna borde tas bort och pengarna föras in till den allmänna pensionen.
Alltså se till att du har kollektivavtal, välj fonder med låg avgift, låt dig inte luras av fondförvaltare som dessutom tar ut höga avgifter själva. Men var också med att arbeta politiskt för ett mer rättvist samhälle och ett rättvist pensionssystem, liksom för rätten till heltidsanställningar.
Nu planeras också en kurs i Sundsvall. Varför inte på fler ställen?!
Kontakta din studieorganisatör eller Seko Mellannorrland.